Previous: We were so happy out there. She was happy. She smiled and laughed. Her laugh is the most beutiful sound I've ever heard. She was so beutiful in wet hair and when the sun shined at her face. Her smile just shined up even brighter than the sun. When we kissed my whole world just stopped. I felt the happiness I had never felt before. Just once, when me and the lads were teamed up. That happiness is unscribeble. I had felt it out there in the water wtih her. I have'nt felt that with no girl before. She was speciell. I didn't want this to happen. I will never forgive myself.

When we arrived to the hospital we got a room and the nice woman from the ambulance said that the doctor will be here soon. I thanked here for being so kind and supporting even if it was just a couple a words.

- It's nothing. I hope she gets well and she should be lucky for having you who is so caring for her. She is a lucky girl. She will be okey. I smiled at her and just need to hug her. I went totare her and huged her. She laugh a little bit and she nodded smiling at me. She was so kind to me when I'm so worried and it helped. She was nice. 

I just wanted my best friends to be here now. Where could they be? Just when I was about to go out and call them i saw someone running in the hall.

 

Killarna hade varit så omtänksamma i bilen. Niall hade suttit och hållt min hand hela vägen. Jag var så sjukt orolig över hela den här situationen och det såg Niall på mig.

- Don't be worried, honey. She will be okey.

Han log sådär vackert som bara Niall kan och kan kramade min hand mera. Jag kan inte tacka honom tillräckligt för att vara otroligt gullig mot mig. Egentligen kände vi knappt varandra och jag skulle i vanliga fall fangirlat som jag vet inte vad och skrikit som en bebis. Jag var orolig för min vän så jag tänkte inte alls på att fangirla. Ingen bra stund.

Jag log tillbaka mot han och lutade mig fram mot honom. Jag kollade han i ögonen och pussade han på kinden. Jag mimade ''thank you'' åt honom och han drog mig närmre honom så jag låg med mitt huvud vilat på hans axel. Nära.

 

Vi sprang så fort vi kunde. Jag ville bara fram till Felicia och hålla om henne. Jag visste inte vad jag skulle göra i en situation som den här. Hon är min bästa vän och det här har aldrig hänt mig förut. Speciellt inte med en sån underbar tjej som hon. Hon förtjänar verkligen inte det här.

 

När vi hade sprungit genom, vad det kändes som hela sjukhuset, såg vi Harry stod utanför ett rum. Jag antog att det var det rummet Felicia var in så när jag kom fram så kollade jag bara frågandes på han och pekade mot dörren. Han nickade och jag gick in i rummet snabbt.

 

Jag stannade upp framför hennes säng. Jag inspekterade henne. Hon bara låg där och var helt borta. Hon andades, det kunde jag se på andnings apparaten. Det pep som vanligt och gick upp och ner precis som den ska göra när det är stabilt. Tur det iallafall.  Solen lyste genom parsiernerna på hennes fötter. Hon låg med händerna rakt neråt och huvudet låg åt och ''kollade'' åt höger. Jag gick fram sakta mot henne. Jag kollade runt efter en stol och tog hennes hand. Jag smekte henne på kinden med min hand och jag kramade hennes hand lite hårdade. Jag kände hur mina ögon tårades upp och tårarna började rinna. Jag borrade ner mitt ansikte i hennes hand och jag kunde inte sluta gråta. Vad ska hända med henne? Världens finaste människa. Hela tiden omtänksam mot Alla. Då menar jag alla, även okända. Hon vill bara alla sitt bästa och ingen något ont. Hon brydde sig inte vad folk tyckte om henne och hon fick allting verka roligt. Min bästa vän. Min syster. Min själsfrände. Jag..  Jag.. har inga ord för det här. Detta är overkligt. 

 

Efter att jag låtit mina tårar rinna ett tag, så tog jag upp huvudet och torkade mina blöta kinder med tröjärmen. Jag kände att någon stog bakom mig. Jag vände bak huvudet och där stod Harry och såg helt förstörd ut. Jag kände mig så dum att bara tänka på mig. Harry gillade verkligen Felicia, det syntes på honom. Att hon betyder något för honom. Jag tror inte annars att han hade sett så förstörd ut annars. Dessutom såg han extremt lycklig ut med henne idag på stranden. Dem såg ut som två förälskade människor utan några alls problem.

 

Jag ställde mig upp och kramade om honom. Jag kände hans blöta kinder mot min axel och jag strök han sakta med min hand på hans rygg. Jag backade bak och kollade i hans ögon.

- I want to believe the nurces to. I know where you siting. We are all worried about her, not just you and me. The other guys to. I'm going to believe she is gonna be alright. She is. Okey? You hear me? She is going to be alright. Just fine. I'm here for you, honey. Jag kramade om honom en stund till och han log tackande mot mig.

Jag kollade snabbt bakom hans axel och fick en syn av en till person. Vem kan det vara? Oh nej. Fan också. 

----------------------------------------------------------------------------------------------------