''So what are you wearing?''

''Huh?'' Jag kollade upp mot Jess som satt lutad mot min garderob i andra änden av min säng. 

''On the dinner?'' Jag nickade tillbaka som svar att jag hade kommit tillbaka. Jag tittade ner i min mobil igen.

''I don't know, just something easy.'' Jag såg i ögon vrån att hon reste sig upp och gick mot min garderob.

''I think I know exactly what you can wear.'' Jag tittade på henne med en blick som väntade på svar. Hon stod och grävde lätt med händerna i lådorna. Hon fick plötsligt ett stort leende och tog ut någonting svart. Hon kastade den emot mig. Jag rätade upp den och såg en svart hög kjol. Den var väldigt enkeln men ändå ganska söt. Jag log ett snabbt leende och nickade långsamt. Jag hade inte ens en aning om att jag hade kvar den här kjolen. Jag vände min blick upp igen till Jess. Hon stod fortfarande och letade efter någonting. Hon fick igen det stolta leendet när hon hittade ett till plagg. Hon stängde garderoben och kom fram till mig men den här gången ett brunt plagg. Hon rätade upp det och visade mig en enkel brun T-shirt.

''It would be really cute with a broun belt also.'' Hon log mot mig och jag nickade som svar.

''What do you think?''  

''I guess it will work.'' Jag avfyrade ett leende mot henne och ställde sig upp åter igen.

''Then come on, we have to get you ready.'' Jag for upp med hennes armkraft och sedan var vi igång med att locka håret och klä på mig. Jess har alltid varit den som haft som roligast när hon får göra iordning personer. Party-pinglan.

 

En stund efter ett tag tid fixning, plingade det på dörren. Jag gick snabbt ner för trappan för att öppna. Jag öppnade snabbt dörren och ett leende spred sig på mina läppar.

''Hi Caitlyn.'' Utanför stod Niall fruktansvärt glad. Jag släppte in honom och sa att jag bara skulle fixa det sista. Jag sprang upp i rummet och meddelade Jess att han var här. Hon blev oehört glad och övertalade mig att hon skulle få träffa honom.

''No embarissing buisness now, Jess.'' Viskade jag lågt till henne när vi gick brevid varandra nerför trappan igen.

''Promise.'' Hon blinkade med ena ögat och så fort hon kom ner gick hon fram till Niall. Jag himlade med ögonen.

''Hi, I'm Jess. I have heard a lot about you.'' Hon flinade retsamt och han stod där som ett glatt frågetecken.

''Hi, I'm Niall and I haven't heard anything about you. Sorry.'' Han skrattade till och jag fick ett leende på mina läppar. Efter att jag sagt hejdå till mamma och Jess har skämt ut mig tillräckligt med en massa historier om att jag snackat om Niall, tyckte jag det var dags att gå iväg och äta. 

 

''What do you think about pizza?'' 

''Pizza works perfect. I love it!'' Niall fick ett stort leende på hans läppar och han såg väldigt glad ut från mitt svar.

''Yes!'' Jag skrattade till och hela vägen till pizzerian gick vi och pratade på om allt möjligt.

Vi kom in i restaurangen och det var inte så mycket folk, så vi fick bord direkt. 

 

''Niall, just so you know. All those stories Jess told you aren't true.'' Han skrattade till.

''Oh, really? I thought that you were in love with me since first sight.'' Den här gången skrattade vi ihop.

''Sorry to dissapoint you, but I wasen't.''

 

''Hello, and welcome to Bradford Pizza and Pasta. What can I get you this evening?'' Vi båda vänder blicken till en ganska ung kille i en svart T-shirt med 'Bradford Pizza and Pasta' tryck och svarta jeans. Han såg ut som att vara runt 30. 

''I think I will take the one with the salami..'' Han nickade med ett leende.

''The Bredly?'' Jag nickade glatt.'' Han skrev ner på sitt lilla block han hade i handen innan han vände blicken till Niall. 

''I will take the same, thanx.'' Han avfyrade återigen ett leende.

''The food are coming soon.'' Han vände sedan lugnt på klacken och gick mot köket. Niall berättade en massa historier om när han var liten och att han egentligen är från Irland.

 

''But Ireland is pretty far away, have you moved here?''

''Not here to Bradford, I'm actully living now in London. I'm with my friends on vaccation and one of them lives here. It's almost where you live.'' Jag blev förvånad. Det är inte många killar som bor där jag bor, förutom Zayn. Men han kan ju knappast känna honom. Hur skulle lilla Niall från Irland känna Zayn? Omöjligt.

''That sounds fun. How long are you staying?'' 

''For another week, i think.'' Han log stort och jag log tillbaka. Detta var en bra början på det här sommar lovet.