Kapitel 22 You Make My Heart Race

Previous: 
Fanny log stort mot mig när jag hade lagt ner mobilen.
- Harry eller? Jag nickade glatt mot henne.
- Dom vill att vi ska komma till dem i London i helgen. Hon log nu ännu större och snart låg hon på mig och kramade om mig. Hon skulle ju få träffa Niall snart. Gull unge. 
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
Jag och Fanny hade fått lov av våra föräldrar att åka till London, till killarna. Vi skulle få stanna över och flyga hem på tisdagkväll istället för söndag kväll. Ibland har jag bara världens bästa föräldrar. Men det var bara för att det är början i skolan. Vi har inte fått några läxor den första veckan, vilket bara var tur. Annars finns det inte en chans att vi skulle få åka över tills på tisdag. Knappt över helgen. När vi väl får läxor i skolan, då är det mängder. Gymnasiet suger ibland. 
 
Mamma kom in i rummet suckandes.
- Är du inte klar snart? Vi ska möta Fanny och hennes föräldrar på flygplatsen om 2 timmar, Ellice! Jag kollade runt i rummet. Det fanns ungefär tre små högar kvar med kläder utspridda på golvet. Jag plockade upp dem snabbt och slängde ner allt i väskan, det som jag skulle ha med. Resten slängde jag in i garderoben och stängde garderobsdörren. Jag stängde väskan och hängde den på axeln. Jag gick förbi mamma som fortfarnade stod i dörröppningen och log stort stolt. Hon bara himlade sina ögon åt mig och log samtidigt.
- Jag är smart och snabb, du vet det mamma. Hennes skratt hördes i trappan när vi gick ner till hallen. Vi stannade för att ta på skor och jackor.
- Har du med dig allting nu? Inget glömt? Jag nickade och log mot henne. 
- Helt säker? Jag suckade åt henne. Hon är alltid så kontrollig. Hon måste kolla flera gånger ifall man har allting med sig.
- Ja, Jag är helt säker. Jag tog väskan åter igen på axeln och gick ut mot bilen. Vi slängde in väskan i bagageluckan i bilen. Vi satte oss i bilen och körde mot flygplatsen.
 
Två timmar senare var vi på flygplatsen i Stockholm och där stod Fanny och hennes föräldarar. Vi hade inte samåkt med dem eftersom dem skulle göra något dagen innan så dem var i närheten av Stockholm redan.
 
Vi hade sagt hejdå till våra föräldrar och vi stod utanför Arlanda. Jag stod hennes hand och jag log stort mot henne. Vi gick in till flyget hand i hand med stora leenden på våra läppar. Snart skulle vi får träffa våra killar igen, Min Harry. Fannys Niall. Våra fina vänner. 
 
Vi knäppte fast bälterna och planet lyfte sakta upp i luften. Jag log stort för mig själv. Jag tog upp min mobil ur fickan och satte i hörlurarna. Jag gav ena hörluren till Fanny och jag satte i den andra i mitt öra. Jag satte på våran favorit låt. Båda älskade den, vi var överrens att det är Våran låt. Den beskriver vårat humör nu, Glatt. 
 
 
 
 Efter ungefär bara en timma hördes det något i högtalarna. ''Vi landar nu i London, England. Spänn fast era bälten och stäng av alla elektrolik saker. Tack för att ni flög med SAS. Ha en fortsatt bra dag.'' Sedan fortsatte hon säga samma sak, fast på engelska. Jag orkade inte lyssna mer. Jag spände fast bältet och stängde av min mobil. Jag kände lite gupp upp och ner, och det är då jag alltid vet att man landar. Någon minut senare var vi påväg ut ur planet.
 
Vi gick genom flygplatsen för att hämta våra väskor. Harry hade sagt att dem skulle hämta oss på flygplatsen, jag sa emot och föreslog att vi kunde ta taxi för att skippa alla fan massor. Men han institerade. Dem sa att vi skulle gå ut bakvägen från flygplatsen där att fansen inte skulle se dem på direkten. 
Vi hade fått våra väskor och gick emot bakvägen för att komma ut ur flygplatsen.
Vi gick ut genom dörrarna och där stod Paul förberedd att ta våra väskor. Killarna stod faktiskt utanför bilen. Jag har ingen aning om hur dem kunde undvika fans, men lyckats har dem iallafall. Jag sprang fram till Harry och kastade mig i hans famn. Han kramade om mig hårt och jag kysste han mjukt.
 
 

Kommentarer
Heart emma

det här är min nya favorit blogg!! xx

Svar: du är så gooooó! xx
wmonedb.blogg.se

2012-07-25 @ 22:19:27
Heart Voxx

kan du skriva mer , snälla !! :D

Svar: Jag håååååller på, haha :D
wmonedb.blogg.se

2012-07-26 @ 22:04:13
URL: http://victoriamikkola.devote.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
TILLBAKA TILL STARTSIDAN


Allting förändrats när han lämnar hemstaden för att uppfylla sina drömmar. Han gav henne ett löfte som innebar meningar han inte kunde hålla. Han gav löften om att han aldrig skulle glömma henne eller sluta älska henne. Jess, hennes bästavän som räddade henne från att gå under totalt, gjorde allting till det normala. Hon gick vidare och kunde gå upp ur sängen. Är allting verkligen helt normalt? Är allting verkligen som ingenting hänt?




RSS 2.0